Ägarlägenheter

1 jan 2004 ändrades fastighetsbildningslagen och det blev möjligt att bilda 3 D-fastigheter. Den 1 maj 2009 tillkom möjligheten att bilda ägarlägenheter.  En ägarlägenhet är också tredimensionell, men är avsedd att inte rymma annat än en bostadslägenhet. Syftet med införandet av ägarlägenheter var att tillföra bostadsmarknaden ytterligare en form för boende i flerbostadshus. Intresset av att bilda ägarlägenheter var dock lågt de första åren. Under de senaste åren har intresset ökat påtagligt. Den 31 dec 2018 fanns det 1 292 ägarlägenheter i riket, 2019 fanns det 2 076 lägenheter, 2020 2 542 st och 2021 3331 lägenheter. Av 2021 års registrerade lägenheter finns 1548 lägenheter i Stockholms län, 385 lägenheter i Västra Götalands län och 228 lägenheter i Skåne län.  Det är i ett antal huvudsakligen större kommuner, i kommuner på västkusten,( ex Lysekil, Kungshamn och Fjällbacka) och i fjällen ( ex Storuman) där ägarlägenheterna är lokaliserade.

För ägarlägenheter som bildas i en befintlig byggnad gäller att utrymme inte inom 8 år före fastighetsbildningen till någon del använts som bostadslägenhet.  Det går således för närvarande inte att ombilda bostadshyresrätter eller bostadsrätter till ägarlägenheter. Ytterligare ett särskilt krav som gäller vid bildandet av ägarlägenheter är, att minst tre ägarlägenhetsfastigheter bildas i en sammanhållen enhet.

I maj 2023 beslutade Regeringen att låta en utredare ta fram förslag på hur det ska vara möjligt att omvandla även befintliga hyres­lägenheter till ägarlägenheter. Det kan göra det möjligt för fler att äga sitt boende och bidra till en ökad blandning av boendeformer. Därför ska utredaren föreslå åtgärder för att hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter. Något som också kan underlätta för fler att äga sitt boende är så kallade hyrköp, en möjlighet för den som hyr att successivt kunna köpa sin bostad. Utredningen ska redovisas senast den 2 december 2024. 

För gemensamma utrymmen bildar man en samfällighet som varje ägarlägenhet i huset äger del i. För gemensamma anläggningar, exempelvis vatten och avlopp, ventilation, fjärrvärme, hiss etc, bildar man en gemensamhetsanläggning, som också varje ägarlägenhet äger del i.

Det är en samfällighetsföreing som sköter den löpande förvaltningen av samfälligheten/gemensamhets- anläggningen.

Vilka fördelar finns?

  • Ägaren kan enkelt hyra ut lägenheten. I lagen om uthyrning av egen bostad (2012:978) regleras särskilt förutsättningarna kring uthyrningen.
  • Man får som ägare bättre kontroll över kostnaderna.
  • Det finns inga hinder mot att en ägarlägenhet kan köpas av en juridisk person.
  • Vid nyproduktion med låg säljgrad kan ägarlägenheter användas som ett genomförandeinstrument.

Vilka nackdelar finns?

  • Lagfartskostnad vid köp av ägarlägenhet.
  • Kostnader för pantbrev.
  • Högre fastighetsavgift än för hyresrätt eller bostadsrätt

Faqtums roll när ägarlägenheter aktualiseras, är att i ett idé- och förstudiearbete redovisa olika alternativ till genomförande. Därefter gör Faqtum en utredning som beskriver ägarlägenheternas omfattning. Erforderliga servitut, gemensamhetsanläggningar och samfälligheter mm redovisas, så att ett komplett underlag kan inges till lantmäterimyndigheten. Faqtum biträder vid lantmäteriförrättningen så att handläggningstiden minimeras.